Vakna i morse med sån panik ångest, hjärtat slog så fort de kändes som man inte kunde andas, kallsvettades och kände mig helt förvirrad på vad som hänt, vart jag var, magen vände sig, febern kom som den alltid gör när jag får mina värsta panik attacker. Men febern kommer också när jag är på väg in i väggen så va tvungen att ringa psyk som jag nu suttit med på video samtal i en timme och jag förstår nu varför.....
Jag ha de talesättet att man skynda i babysteps men senaste veckan ha jag inte lyssnat på den och pressat mig till bristningsgränsen. Det började när jag fyllde 40 och alla mina känslor börja gå upp och ned mycket värre än vad dom gjort förut, man grina, skratta, svor, full av energi, energilös på bara minuter. Kunde börja tok gråta helt plötsligt å fatta inte varför, känslostorm helt enkelt.
Sedan fick jag Leo å det kändes bra, känslostormen va fortfarande ett fakta men den va kanske hälften av vad den va just fylla års dagen.
Men sedan måndag började den komma tillbaks igen och den ha klättrat hela tiden tills kroppen slog ifrån i morse. Kunde inte helt förstå varför....de enda jag kände va att jag kan inte ha kalaset i helgen, jag kan inte ha främmande, inte ha tv-spels kvällen alls, det bara sa stopp och jag förstod inte varför. Mena jag sett fram emot helgen, jag sett fram emot tv spels kvällen, smörgåstårtan, tårtan....jag ha längtat men nu var det en stor fet STOP skylt som blinkade rött.
Nu ville jag inte ha främmande, vill inte göra smörgåstårtan, vill inte spela tv spel, vill inte se folk vill bara ligga i ett svart rum, stänga av mobilen, se film, äta snabb mat och inte röra mig....speciellt inte prata med nån men ändå vill jag INTE VA ENSAM !??!?!?
Känslo stormen gick i 110 knyck och jag fatta inte varför, kunde inte stå så jag satt på golvet och tok grät, de kändes som man skulle verkligen dö och då hjärtat slog så snabbt jag kunde inte få in ett helt andetag utan bara små korta, hyperventilera...tack gode gud väckte jag inte Leo i alla fall....de va något jag inte vill han ska se alls....
Varför kan man undra?
Mjo, för jag ha som sagt pressat mig för hårt då även min psyk sa åt mig att backa på en gång annars skulle hon låsa in mig. Hon sa det att hon ser på mig jag är så jävla nära den där väggen igen de handla om centimeter inte meter.....
Sommaren ha gått rätt bra än om jag fått bråka med både stalker å hot, samtidigt va ute varje dag nästan hela dagen för att Leo ska va ute och barnen är inte snälla. Har man då social fobi....å ska va ute varje dag....flertal timmar.....de tar på mig absolut men de gått bra. Bland annat för jag ha inte behövt vart ute för långt från lägenheten och jag ha inte behövt va ute på morgonen...
Nu, ha Leo börjat skolan så varje morgon ska jag ut med honom till Taxin för att skicka iväg han och där får jag sån panik de .....de går inte ens förklara. Det tar flertal timmar innan den går över, man spyr, skakar, energiförlust så att alls stå är helt omöjligt, man är så borta i skallen att ens göra något, skriva är nästan omöjligt och när de då börja gå över nä men då ska jag ut igen för att hämta honom på skolan så ångesten, paniken börjar bara om. Sedan väl hemma vill Leo ut och där kommer ångesten igen så jag är ute nu och då. Lagom runt 22-23 börja min ångest, panik att försvinna så jag somnar för man är så död.
Å de handla inte om att lämna Leo....de handla om att lämna lägenheten, något så vanligt som de flesta kan göra utan att tänka ger mig sån ångest de finns inte!!!!
Jag känt att de kommit närmre men jag bara intalat mig " det går bra, de är lugnt, de fixar sig " jag ha inte lyssnat på varnings signalerna, jag gjort det jag alltid säger åt andra att göra....LYSSNA PÅ DIN KROPP!!!
Igår när en kompis va här å hälsa på så fråga han hur jag mådde för jag va vit som ett lakan, jag skaka, hade svårt att ha ögonkontakt, försvann ofta i mina egna tankar....så säger man att nä men de är bra, det är ingen fara.....än fast jag vet innerst inne är något på G....
Igår satt jag å tänkte på de att...jag kommer inte ha en ensam dag fråns Onsdag och då ha jag bara två dar...sedan kommer Leo igen och det börjar om igen. Jag behöver mer än två dar att få andas, att få komma tillbaks till jorden igen och det är fort innan något värre händer....
Då imorrn äre massa läkartider och de ska handlas, fredag äre tandläkartid och så skulle jag göra tårtor där, städa och plocka för helgen, sedan lördag skulle jag ha två gäng som skulle komma i två omgångar, på kvällen där skulle de bli tv-spels kväll, söndag skulle ett annat gäng komma å käka tårta, sedan måndag IKEA Sundsvall och sedan tisdag en vän som skulle komma på besök och så kommer IKEA sängen. Kanske inte mycket för en NORMAL person men jag är så långt från normal som går =/
Än fast jag inte pratat om det på flera dar..nån vecka....så just min kära fina stalker gör mig gråhårig, även han triggar igång mig fint. Kan lova att ni ha INGEN aning om hur det är att ha en stalker fråns ni verkligen ha det. de gör en sinnes sjuk =( Jag kan inte gå ut en enda gång utan att han finns nånstans i närheten bara står å kolla på mig och kolla han inte på mig kollar han på Leo =(
Så nu som sagt efter en timme med psyk så fatta jag att de jag skulle ha i helgen måste jag ställa in, ska allmänt ligga i soffan, se film, äta skräpmat och bara...andas, dra för fönsterna, skruva ur ringklockan, muta mobilen, bara vara !!Hon hota verkligen med hon skulle låsa in mig om jag inte lyssna och jag förstår vad hon mena, jag se varnings signalerna å jag är nära.....men jag vill ändå inte va helt ensam i helgen =(
Ensam är stark men denna helg....utan nån att prata med, de känns inge kul, känns inte som jag vill det. Bara nån som sitter bredvid mig, pratar, ser på film, käka pizza å bara...andas =( Vill inte va själv med mina egna tankar nu i helgen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar